Narcos: Mexico' Skådespelerska Teresa Ruiz Om Att älska Hennes Ursprungliga Kultur

2024 Författare: Steven Freeman | [email protected]. Senast ändrad: 2023-12-17 08:21

På den nya säsongen i Netflix-serien Narcos: Mexico spelar Teresa Ruiz Isabella, inspirerad av verkliga kartellfigur Sandra Ávila Beltrán, känd som drottningen av Stilla havet. "Isabellas kärnkamp är en kamp som vi kan identifiera oss med," berättar Ruiz till People CHICA.”Många människor jag pratar med känner sig i konflikt eftersom de ser en kvinna som är involverad i kriminell verksamhet, så de vet inte varför de känner sig så sympatisk mot henne. Hon orsakar lite förvirring. Ska jag rota för henne eller inte?”

Hennes kamp handlar inte bara om makt, det handlar om överlevnad. För många kvinnor, så länge vi inte har ekonomiskt oberoende och vi inte är våra egna chefer, är vi berömda av män, och det innebär att vi måste genomgå fysiskt övergrepp, känslomässiga övergrepp och människor som underskattar vem vi är. Så eftersom hon kämpar för att ha säkerhet som kvinna, kan många människor relatera till det och förstå kärnan i det.”

Ruiz, 31, kommer också att dyka upp i den kommande thrilleren The Marksman, med Liam Neeson. "Det är en historia om en mamma och ett barn som tvingas lämna Mexiko," säger hon. I filmen spelar Neeson en pensionerad Vietnam-veterinär som hjälper en ung pojke att fly från en mexikansk kartell. "Genom att möta oss börjar han förstå de svåra berättelserna om människor som korsar gränsen och varför de gör det," tillägger Ruiz.

Skådespelerskan, som också spelar i Netflix-serien La Casa de Las Flores, öppnade för att omfamna hennes Zapotec-rötter. "Min mamma är inhemska Zapotec," säger hon.”Mina farföräldrar talade aldrig ens spanska och min mamma lärde sig spanska när hon var äldre. Min far är en vanlig mexikansk, en mestizo. Jag växte upp och lyssnade på min mamma tala Zapotec i huset. Det var otroligt normalt för mig. Som liten flicka bodde jag i Oaxaca, så talade alla för mig Zapotec eller hade ett inhemskt språk och åt de inhemska sakerna som jag åt, som heligt ark eller klädde som jag gjorde.”

Men när Ruiz växte upp började hon förstå att hennes mamma mötte diskriminering eftersom hon var Zapotec.”Jag insåg all kamp som min mamma hade stött på och varför hon ville att jag skulle lära mig engelska och åka till ett annat land för att studera. Hennes första språk var Zapotec och jag visste inte att hon hade en inhemsk accent på spanska och jag har aldrig lagt märke till det, men folk behandlade henne lite annorlunda och jag visste inte varför, säger hon.”Som liten tänkte jag kanske att min mamma var för blyg, jag skulle skylla på min mamma och det var inte förrän jag var äldre att jag insåg att det var svårt för henne inte bara på grund av hur hon såg ut utan hur hon lät, hur hon talade. Därför ville hon aldrig att jag skulle prata Zapotec. Jag talar en del, men det var mot hennes vilja som jag fick veta. En av mina farbröder lärde mig att sjunga i Zapotec innan jag kunde sjunga på spanska, så jag har fortfarande mycket musik. Det är en del av mitt liv lika mycket som jag är mexikansk eller amerikansk.”

Ruiz, som tycker om att surfa i sin fritid, säger att hon känner till ansvaret som följer med att vara en mexikansk Zapotec-skådespelare på mainstream-show. "Jag tycker att det är oerhört viktigt eftersom jag som ung flicka inte hade modeller eller skådespelerskor att se upp till," säger hon.”Stjärnorna som jag såg i Mexiko när jag var liten var i tvåloperor, och alla dessa ledande kvinnor var vita mexikaner - de såg inte ut som mig. De var Thalierna, Paulina Rubios, och det var inte förrän jag såg Selena att jag trodde att jag kunde uppnå den drömmen att vara i konsten.”

Att vara trikulturell är en fördel idag som skådespelerska i Hollywood, säger hon.”Jag pratade med en vän till mig, Demián Bichir, och han sa: 'Teresa, du anländer i ett så otroligt ögonblick. För tio år sedan var de möjligheter som är möjliga för dig inte tillgängliga för människor som jag eller Salma [Hayek] eller den generationen av skådespelare. Det fanns så få auditioner som vi ens kunde sträva efter att ha. Nu är rikedomen hos karaktärer som är tillgängliga för din generation otrolig, vilket jag tror är sant. Det finns så många saker vi fortfarande måste göra när det gäller inkludering. Även om det finns en latinsk karaktär i en show, är rösterna fortfarande inte lika tydliga. Det är något vi måste ändra genom att ge mer makt till författare, skapare och producenter som är latinamerikanska.”

Fotokredit: Bret Lemke