Gabby Rivera Intervju "Juliet Tar En Andetag"

2024 Författare: Steven Freeman | [email protected]. Senast ändrad: 2023-12-17 08:21

Rakt ut ur boogie-down Bronx är Gabby Rivera en queer Latinx-författare som också är en förespråkare för LGBTQ-ungdomar och en orädd Nuyorican. Den här veckan släppte Dial Books sin debutroman 2016 Juliet Takes a Breath 2016, en historia om Juliet Milagros Palante, en universitetstudent i Bronx som flyttar till Portland, Oregon för en praktik med en berömd feministisk författare. Boken, i tur och ordning lustig och hjärtskärande, är tekniskt en ung vuxen roman, men alla som någonsin har varit tvungna att förena sin egen identitet med en inte-ganska stödjande familj eller hitta sin väg på en obekant plats kommer att se sig själva i Juliet.

Rivera, nu baserat i Kalifornien, var också författaren till Marvels kortlivade men älskade Amerika-serie, efter America Chavez, den första queer Latina-superhjälten som någonsin presenterats i Marvel Comics. Därefter jobbar hon med en annan komiker, den här gången med illustratören Royal Dunlap, och spelar in en podcast som heter Joy Revolution. Här pratar Rivera med People CHICA om hur Juliet har förändrats sedan den första släppningen och varför hon tycker att det är viktigt att gå ur telefonen.

När förstod du först att du ville bli författare?

Jag har skrivit det mesta av mitt liv. Min mamma var lärare, så jag lärde mig att läsa och skriva mycket tidigt. Under hela gymnasiet var jag en performancepoeter och sedan började jag skriva noveller. Jag var aldrig säker på att jag kunde skriva en karriär, men jag visste alltid att det var en passion och något som jag alltid ville göra oavsett vad. Det var verkligen med publiceringen av Juliet tar ett andetag som jag insåg, "Hej, jag kan kalla mig författare i verkliga livet nu."

Den här boken publicerades ursprungligen 2016. Hur var det att se på något du redan hade sett som färdig? Vilka slags förändringar gjorde du i texten?

Första gången det var mycket DIY, till den punkten där det var jag och min flickvän vid den tidpunkten redigerade boken i ett Microsoft Word-dokument. Det var rätt från min mammas källare och in i världen. Med republiken får Juliet den kärlek och omsorg som hon behöver, nummer ett genom att se till att allt finns där, som alla komma och grejer. [Jag gjorde också några] utvidgade Julietts syn på kvinnojakt och gjorde det mer tydligt, och gjorde lite arbete med Phen för att ge honom mer en båge till hans berättelse. Det var aldrig med avsikt att göra om hela boken. Det var som, "Det här är otroligt, låt oss bara se till att det är det bästa det kan vara innan det går ut till en ännu större publik."

Jag kommer från Bronx, Juliet är från Bronx. Du är Puerto Rican, Juliet är Puerto Rican. Och så vidare, och så vidare. Hur mycket av den här boken är självbiografisk? Finns det några karaktärer inspirerade av människor i ditt verkliga liv?

Hundra miljoner procent är denna bok självbiografisk, med en fiktiv twist. Det är baserat på min erfarenhet som jag blev förälskad i en feministisk bok 19 och sedan tog min röv till Portland, Oregon. Det var en vild, ögonöppnande upplevelse. Jag har alltid velat vara författare, så en av mina författare mentorer på den tiden, en författare som heter Ariel Gore, var som, "Yo, du bör skriva den historien - en Puerto Rican som åker till Portland och räknar ut sig själv." De flesta karaktärer är människor jag känner, särskilt i början, som min mamma och min pappa. Lil 'Melvin är som min bror när han var liten, Titi Wepa är baserad på en av mina moster. Titi Wepa är inte ett namn, men i min fiktiva värld kan jag göra Wepa till ett namn, på samma sätt som Palante inte är ett efternamn. Palante är rally-ropet, [men] i min värld Juliet Milagros Palante - det 'heter du det? Det är ett solidt, kulturellt, kraftfullt namn, och det var också avsiktligt. Juliet är från Shakespeare, Romeo och Juliet, så direkt finns det det klassiska erkännandet. Milagros översätter till "mirakel" eftersom det är vad hon är, och det faktum att jag lever och trivs som en queer Latina, för mig är det underligt. Palante är att påminna oss om att alltid gå framåt, att alltid förbättra och driva för bättre. Hennes namn representerar storhet.att alltid förbättra och driva för bättre. Hennes namn representerar storhet.att alltid förbättra och driva för bättre. Hennes namn representerar storhet.

Den kommande scenen i denna bok är så hjärtskärande och fick mig att tänka på hur få scener som denna jag har läst i några böcker, än mindre YA-romaner. Hur har läsarna svarat på den scenen sedan boken först kom ut?

Jag tror att folk verkligen kan förhålla sig till det eftersom det inte är det här dramatiska dramatiskt, vänd bordet, Juliet blir smäll i ansiktet typ av saker. Det finns spänning, du kan känna att hennes mamma bearbetar, du kan känna att familjen är förvånad. Dessutom sker det mitt i en väldigt livlig, rolig familjemiddag. De är stolta över Juliet. De gör skämt, Titi Wepas fick 40. Jag ville att det skulle känna sig väldigt giltigt, så många Puerto Rican och Latinx människor har varit som, "Wow, det är min familj vid middagsbordet, jag kan inte tänka mig att komma ut så, eller "Det var jag." En av de saker som folk förhåller sig till är Julies mamma, Mariana, som har sin egen resa i boken om att navigera sin dotter som kommer ut. Hon läser vad Julies läser, hon pratar med andra människor i familjen om det. Jag ville ge alla Latina-mammor tillåtelse att ha sin egen resa.

Uppenbarligen är hoppet med den här boken att queer Latinx-barn från Bronx, eller var som helst annars, kommer att se sig återspeglas i Juliet, när de kanske inte har sett sig i media tidigare. Vilka böcker eller filmer och program såg du dig själv när du växte upp?

Jag måste verkligen ära Ugly Betty, den amerikanska versionen. Det var inte den perfekta showen … [men] Jag älskade verkligen att America Ferrera spelade en knubbig, smart, godhjärtad, tankeväckande, motiverad och ambitiös Latina ute i världen och försökte navigera till vit industri och alla frågor som kom med det. För första gången var jag "Vad?" Hon var inte queer, men för att hon bara skulle vara hur hon var räckte. Det var som ett glänsande ljus i mörkret. Jag vet inte om jag såg mig själv i några böcker genom barndomen utom på småbarnsvägar, som Matilda av Roald Dahl. Hon var en magisk liten flicka, jag älskade det. När jag träffade 19 eller 20 och var på college och i min första klass för kvinnostudier, var det när jag började läsa kvinnor av färg. Det är när jag läste klockakrokar, Toni Morrison, Gloria Anzaldúa,Jag läste hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez. Det var när min hjärna exploderade och var som,”Var är allt detta? Varför läste jag bara detta på college? Vad är bra, gymnasiet?”

Harlowe är inte riktigt, men det finns gott om hänvisningar till riktiga feministiska och queer-ikoner som Octavia Butler och Marsha P. Johnson. Har du funderat på att skapa en läslista för dina yngre läsare? Hoppas ni att de kommer nyfiken, som Juliet?

Jag vill att alla ska vara nyfikna och motiverade. Dessa två egenskaper - man, de kommer att få dig var som helst. Ut ur din mors hus, in i det liv du vill ha. Nyfiken och motiverad, det är vågen. Gå ut i världen. Rullningen, telefonen, det kommer inte hjälpa dig att vara ditt bästa jag om du inte redan är nyfiken och motiverad. När det gäller en läslista har jag funderat på att lägga till det som en sida till min webbplats.

Du bor i Kalifornien nu, eller hur? Vad tog dig bort från Bronx?

Jag flyttade till Bay Area förra året. Jag tillbringade 35 år av mitt liv i New York och Bronx, med två år i Brooklyn, så jag har bott i Bronx. Det som kom till mig var att jag kände att jag bara behövde mer natur och mer utrymme. Min mentala hälsa påverkades faktiskt av att bo i New York City, all stress och ångest och allt konkret. När jag gjorde en spelning i Kalifornien, fanns det all denna öppna himmel och allt detta solsken, och jag var som, "Fan, jag behöver bara en paus. Jag måste kunna ta en paus så jag kan gå tillbaka och komma tillbaka med mycket kärlek och energi.” Så för min mentala hälsa flyttade jag till Västkusten för att andas och få lite solsken. Jag saknar mina Puerto Ricans, jag saknar min Dominikaner, Jamaicans, West Indians. Jag saknar maten, folket, kyrkofesterna, fiskfriesen, salsan. Jag saknar det och jag "jag är glad. Jag ser att jag förhoppningsvis kommer tillbaka till Bronx och gör mitt arbete och skapar utrymme för Bronx-författare, jag är precis i min läktid just nu.

Och du gör den nya komiska bb gratis med Royal Dunlap. Kan du berätta lite om det?

bb-fri är lite knubbig - jag tror att Puerto Rica-härstammar eftersom det är som 100 år i framtiden - mamita försöker ta reda på sig själv, och hon är i en mycket strikt situation med sin pappa och hon måste gå. Så hon träffar vägen med sin bästa vän, Chulita. De har sin radioprogram och de tar på sig ett Amerika efter klimatförändringar, så landskapet är annorlunda, vädret är annorlunda, det finns alla slags saker på gång. Det kommer att bli vild, och jag låter bara min fantasi gå dit helvetet den vill. Det handlar i huvudsak om två bästa vänner, bilresa, äventyr - det är jag, det är min genre. Jag vill bara att flickor ska veta att de bokstavligen kan göra vad fan de vill ha med sina liv. Så länge de inte orsakar någon skada behöver de inte lyssna på något annat än vad s i deras hjärtan.